Jönköpings Posten 16 januari 2016:
"I 'När löven faller' är Anderssons atmosfäriska bilder i det närmaste abstrakta. De visar mörka och ljusa fält, former och konturer som framträder som skuggor. De svartvita, titellösa bilderna vill inte avbilda, inte föreställa något, utan frammana känslor. Och i detta avseende lyckas Andersson mycket väl. Bilderna har en slående styrka." /Johan Fingal, JP

"I den vackert formgivna boken ingår flera längre texter. Det är folksagor från en muntlig tradition, nedtecknade på 1800-talet. I nykter ton beskrivs fantastiska händelser som utspelas i skogens närhet. En särskilt fantasifull sägen handlar om ett skogsrå, som är gift med en helt ovetande man." /Johan Fingal, JP

Inledningstext från boken:
"Jag lever här och nu, på landet och i staden. Jag har skogen nära mitt hjärta. Jag tänker att skogen är en fantastisk plats som vi, särskilt i vårt land, nästan har fri tillgång till. Den finns, för oss att andas i, njuta av, vandra i, här nära. Där finns så mycket. Kanske finns där ändå ett uns av rädsla, för oss som har förstått att vi ändå måste se oss för en aning. Det är det okända som gör oss en aning osäkra, det vi inte riktigt vet. Det vi kan ana, tro, men inte riktigt vet. Ja, det där okända, det som bor i hyggeskanten eller strax bortom bäcken bakom kullen. Just där solen går ner i kvällningen, där älvorna dansar i det skira ljuset. För visst är det älvorna som dansar? Vad skulle det annars vara?" /Anette Grinde

SAGA 7: Den gamla of Olaus Magnus omnämnda folk tron att menniskor kunna förvandlas till vargar är ej ännu försvunnen. Då för omkring 40 år sedan en mängd vargar voro synlige i Qvismaredalen och gjorde stor skada, särdeles inom Norrbyås socken, ansågos dessa för varulfvar, som öfver Ålands haf kommit hit ifrån Finland, der en hel brudskara året förut af en trollpacka blifvit förgjord. Ja det påstods till och med att Finnar varit här öfver för att få några närmare upplysningar om den försvunna brudfärden, och att dessa uppgifvit vissa dopnamn, som skulle ropas, då vargarne blefvo synlige; ty ropas varulfven vid sitt menskliga namn, löses förtrollningen. Huruvida detta verkställts, och med hvad framgång uppgifves ej; men med mycken säkerhet påstås, att vid denna tid en varg blifvit skjuten i Sköllersta, som, då skinnet afdragits, befunnits vara en fullklädd karl. /Eva Helena Morberg, upptecknad av Gabriel Djurklon - född 1829.

> Numrerad och signerad specialutgåva, endast 100 ex. (SOLD OUT)

> Fotosidan skriver om boken 160118
> Uppslag på kultursidorna Smålands Dagblad 160116
> Uppslag på kultursidorna Jönköpings Posten 160116 
> JP.se 160116, nätversionen här!
> Artikel dagspress Jkpg NU 151126

> Podcast om boken, Fotografikurser.dk (ca 37 min in i sändningen)